DeNOx
Kvävemonoxid, kvävedioxid och några andra kväveoxider kallas med ett gemensamt namn för NOx. Dessa bildas huvudsakligen genom reaktion mellan luftens syre och kväve. Denna reaktion kräver höga temperaturer vilket åstadkoms vid förbränning, exempelvis i en motor.
Utsläpp av kväveoxider bidrar till övergödning, försurning och bildning av marknära ozon. Merparten av kväveoxidutsläppen härrör från trafiken, främst person- och lastbilar men också fartyg. Utsläppen i Sverige har minskat från 314 000 ton 1990 till 175 000 ton år 2006. Detta har uppnåtts genom åtgärder främst inom vägtrafiken, i första hand stegvis skärpta avgaskrav på personbilar och tunga fordon. Utsläppen har behandlats i flera instanser och regleras både i Kyotoavtalet samt i den svenska Miljöbalken, främst via de Miljökvalitetsnormer som infördes 1999.
Kommande emissionskrav i USA och inom EU kommer att ställa hårdare krav på motorer och avgasrening än tidigare. De amerikanska ULEV-kraven samt EU 5 och 6 innebär en sänkning av gränsvärdet när det gäller HC och NOx-utsläppen samt ett införande av ett partikelgränsvärde i EU.
För dieselmotorer avsedda för marknader med krav på mycket låga NOx emissioner såsom USA (Tier 2) liksom inom sjöfarten och vid stationära anläggningar används idag tillsats av Urea i avgaserna. Detta gör man för att med hjälp av en katalysator kunna reducera kväveoxider vid magra förhållanden. Tekniken som kallas SCR, Selective Catalytic Reduction, fungerar kemiskt genom att först Urea hydrolyseras till Ammoniak som sedan reagerar med kväveoxider över en katalysator och bildar Kväve och Vatten.
På Fred Holmberg & Co AB arbetar vi aktivt med detta via olika typer av reduktionsmedel för att minska utsläppen, både till tung lastbilstrafik, båtar och från annan förbränning (t.ex. vid el- och fjärrvärmeproduktion). Vi är tillverkare av reduktionsmedlet AdBlue®, och vi marknadsför även Ammoniak och Urea för NOx-reduktion.
